Energi efter en jobbig graviditet
För er som har hållit lite närmare kontakt med mig under graviditeten har förstått att jag varit lite nedstämd, energilös och inte riktigt mig själv. Jag hade inte hört att det var en bieffekt av graviditeten utan man hör mest om de fysiska krämpor och humörsvängningar som man drabbas av. Precis som missfall är det inte så vanligt att man pratar om det, det är även lite skämmigt. Jag vill därför skriva lite kort om det, om du tycker dessa saker är jobbiga så hoppa över att läsa kommande stycke. 😉

I vårt fall så har vi varit med om två missfall och sen upplevt en tid med svårigheter att bli gravida. När vi tillslut blev gravida så hade jag trott att man skulle vara otroligt lycklig och glad. Jag var bara livrädd och levde i skräck att snart så försvinner även detta lilla liv från oss. En kombination av denna rädsla, ”negativ hormonpåverkan” och energilöshet har i mitt fall lett till nedstämdhet.  Vecka efter vecka har jag sakteliga förstått att detta lilla liv troligtvis har bestämt sig för att stanna hos oss.  Med hjälp från närstående och sjukvården har rädslan försvunnit och jag mår bättre och bättre.  När jag pratat med vänner och bekanta om detta är det många som upplevt liknande situationer, jag är inte en person som klagar i vanliga fall utan väljer att se på livet med positivism och lösningar. Men att det skulle vara såhär psykiskt jobbigt att vara gravid hade jag inte en aning om. Så ett tips till alla som någon gång tänker er att bli gravida, var beredd på att hormonerna har (kan ha) negativ påverkan på dig.. Önskar att någon sagt det till mig;)

Nu är han snart här
Idag har det gått 42 veckor + 1 dag, för första dagen på riktigt länge vaknade jag upp med energi efter några dagar med förkylning, nu börjar jag känna mig lite less på detta men nu är han snart här!

I onsdags åkte vi in och fick ligga över på sjukhuset för observation då vi trodde att allt var på gång. Men så kul ska vi inte ha det:) Nej istället har värkarna nästan helt avstannat av men det blir igångsättning senast på söndag. Tills dess hänger vi i Östersund.

Topptur i Östersund:)

Min man – Min klippa!
Vore det inte för Marcus hade jag ALDRIG klarat mig igenom dessa 9,5 månader. Det låter kanske lite klyshigt men jäklar vad han har ställt upp, både som stöttepelare, samtalsterapeut och nu på slutet-springpojke! Jag är övertygad att du kommer bli världens bästa pappa! Passande nog hade vi bröllopsdag i tisdags, för två år sedan gifte vi oss i Klövsjö Kyrka (innan vi visste att vi skulle flytta hit). En fantastisk dag och tack till alla fantastiska vänner och familj som var med och delade denna dag med oss. Bröllopsdagen firades med Marcus familj och pärlan i sällskapet är brorsonen Edmund 6 månader!

Bröllop i Klövsjö.

Snödump i Klövsjö
Den senaste tiden har det blåst mycket här i dalen vilket gjort att snön har sakta smält bort. I veckan blev det ordning igen när det dumpade minst 25 cm över natten. Jag skickade ut min bästa löpare i/utanför backen för att njuta av puder nu när jag inte kan.

Håll tummarna för Fröis!